Fem drag formar din personlighet – så förändras du med åren

1. Extraversion: Hur utåtriktad du är

Extraversion handlar bland annat om hur social och utåtriktad en person är och hur mycket stimulans man söker från omgivningen.

Den som ligger högt på skalan trivs ofta med sociala sammanhang och mycket aktivitet. Den som ligger lägre kan föredra lugnare miljöer och mer tid på egen hand.

Att ligga lågt betyder inte automatiskt att man är blyg eller osocial. Det handlar snarare om hur mycket socialt umgänge och aktivitet man söker och trivs med.

2. Neuroticism: Hur lätt oro och stress väcks

Neuroticism är kanske det mest svårbegripliga ordet av de fem. Det handlar bland annat om hur lätt en person känner oro, stress och andra negativa känslor.

Den som ligger högt kan reagera starkare på osäkerhet och påfrestningar. Längre ned på skalan finns större känslomässig stabilitet.

Neuroticism är inte en psykiatrisk diagnos. Det är ett personlighetsdrag som finns i olika grad hos människor.

3. Vänlighet: Hur du möter andra

Vänlighet handlar bland annat om omtanke, tillit och viljan att samarbeta.

En person som ligger högt söker ofta samförstånd och tar stor hänsyn till andra. Längre ned på skalan kan man vara mer ifrågasättande, mindre tillitsfull och mer benägen att hävda sin egen uppfattning.

Varken högt eller lågt är automatiskt bra eller dåligt. En stark vilja att komma överens med andra kan vara en tillgång, men kan också göra det svårare att säga nej och sätta gränser.

Personlighetsdrag ska heller inte användas för att ställa diagnoser på andra. Psykopatiska drag är betydligt mer komplicerade än en låg placering på en enskild personlighetsskala. Tecknen på psykopatiska drag kan dessutom se olika ut och vara svåra att känna igen.

4. Samvetsgrannhet: Hur noggrann du är

Samvetsgrannhet handlar om ansvar, självdisciplin, planering och förmågan att arbeta mot långsiktiga mål.

Den som ligger högt är ofta organiserad och noggrann och har lättare att hålla fast vid planer. Längre ned på skalan kan det finnas större spontanitet, men också mindre struktur och planering.

Just samvetsgrannhet har studerats mycket i relation till hälsa. En stor analys av tidigare forskning, med sammanlagt 569 859 deltagare, fann ett statistiskt samband mellan högre samvetsgrannhet och lägre risk att dö i förtid. Forskarna såg även samband för extraversion och neuroticism.

Det betyder inte att personligheten avgör hur länge någon lever. När forskarna tog hänsyn till olika hälsorelaterade faktorer blev flera av sambanden svagare. Hälsa och levnadsvanor är därför en viktig del av bilden.

5. Öppenhet: Hur nyfiken du är på det nya

Öppenhet handlar om nyfikenhet, fantasi, nya idéer och intresse för nya erfarenheter.

Den som ligger högt uppskattar ofta nya perspektiv och att utforska sådant som är obekant. Längre ned på skalan kan det välbekanta och beprövade väga tyngre.

Inte heller här finns något rätt eller fel. Big Five beskriver skillnader mellan människor, inte vilken personlighet som är bäst.

Läs även: Vården missade diagnosen, nu får kvinnan 70 000 euro – E55

Personligheten förändras även senare i livet

Personlighetsdragen är relativt stabila. Men det betyder inte att de förblir oförändrade. I analysen från 2026 såg forskarna att människor skiljer sig åt i hur deras personlighet utvecklas. Skillnaderna i förändring var störst under barndomen och minskade under den tidiga vuxenåldern, men individuella förändringar förekom även senare i livet.

Det behöver inte innebära några stora personlighetsförändringar. Den som är betydligt mer utåtriktad än andra kan fortfarande vara det många år senare, även om graden av extraversion har förändrats.

En annan studie följde drygt 2 000 personer under nästan 20 år. Resultaten visar både stabilitet och förändringar i personligheten under vuxenlivet. Forskarna undersökte också hur förändringar i personlighetsdragen hängde samman med människors reaktioner på stress i vardagen.

Vi tror att vi förändras mindre än vi gör

En annan studie från 2026 tyder på att vi själva underskattar hur mycket personligheten kan förändras. I en första del av studien fick 887 personer bedöma hur mycket olika delar av livet brukar förändras. Personlighetsdragen hörde till det som deltagarna trodde förändrades minst.

Forskarna jämförde sedan den uppfattningen med data från åtta stora långtidsstudier med sammanlagt 166 971 personer i USA, Tyskland, Australien och Nederländerna. Förändringarna i de fem personlighetsdragen var jämförbara med, och ofta större än, förändringar i exempelvis livstillfredsställelse, upplevd hälsa, inkomst och självkänsla.

Det betyder inte att en mycket utåtriktad person plötsligt blir sin raka motsats. Mycket i personligheten består, särskilt under vuxenlivet.

Men vi är heller inte exakt samma personer genom hela livet. Vissa personlighetsdrag kan förändras, även långt efter ungdomsåren.

Källor: Psychological Bulletin, Communications Psychology, Studie om personlighet och stress under vuxenlivet, Forskningsöversikt om personlighet och dödlighet, Uppsala universitet

Läs mer: Här går gränsen för svenska singlar: Tre av fem säger nej – E55

_ANNONS