Under året har forskningen tagit flera avgörande steg som kan förändra vården för miljontals människor.


Mest läst i kategorin

Hur ofta ska du duscha efter 65? Forskarnas svar överraskar
För många är daglig dusch en självklar del av vardagen. Men när kroppen åldras förändras också hudens behov, och vad som är bäst för både hygien och hälsa. Ny forskning visar att en mer anpassad duschrutin efter 65 kan minska hudproblem, spara energi och göra badrummet säkrare. När vi blir äldre förändras huden på flera …

Vanlig morgonvana kan förvärra allergi
Att bädda sängen direkt efter uppvaknandet kan skapa en miljö där dammkvalster trivs och allergiska besvär förvärras. För många är det en självklar del av morgonrutinen att bädda sängen direkt när man kliver upp. Men enligt experter kan just den vanan bidra till att öka mängden dammkvalster i sovrummet och därmed förvärra allergiska besvär. Under …

Nytt salivtest kan upptäcka cancer tidigt
Forskare har identifierat tidigare okända DNA-strukturer i munnen som kan bli ett nytt verktyg för att upptäcka cancer i ett tidigt skede. Forskare har gjort en oväntad upptäckt i människans mun som på sikt kan förändra hur vissa sjukdomar diagnostiseras. Som E55 tidigare har rapporterat utvecklas nu flera nya tekniker för att upptäcka cancer i …

Lev längre och gå lättare ned i vikt genom att undvika denna mat
Om du vill gå ned i vikt kan du fördubbla din viktminskning genom att göra en enkel förändring av din kost. En stor studie från University College London visar att det blir mycket lättare att gå ned i vikt om du undviker en viss typ av mat och i stället äter mer hemlagat, det skriver …

Stor svensk studie: Covidvaccin påverkar inte fertiliteten
Ny registerbaserad forskning visar inget samband mellan vaccination och minskat barnafödande, trots tidigare oro och omfattande rykten. En omfattande svensk studie visar att vaccination mot covid 19 inte påverkar fertilitet eller barnafödande. Om du är osäker på om du har covid 19 eller har haft infektionen tidigare har E55 tidigare skrivit om hur du kan …
Medicinsk forskning tog stora kliv framåt under 2025.
I vetenskapliga tidskrifter och kliniska studier har nya metoder visat potential att både rädda liv och förbättra livskvaliteten vid sjukdomar som länge saknat effektiva behandlingar.
Flera av genombrotten befinner sig ännu i ett tidigt skede, men tillsammans pekar de mot en vård som blir mer precis, mer förebyggande och bättre anpassad till individen. Det skriver Euronews.
Genredigering ger nytt livschans
Ett av årets mest uppmärksammade genombrott skedde i februari, när ett spädbarn med en sällsynt och ofta dödlig genetisk sjukdom behandlades med en skräddarsydd CRISPR-terapi.
Genredigeringen gjordes direkt i levern och korrigerade den defekta gen som orsakade sjukdomen.
Behandlingen har minskat barnets behov av läkemedel och kraftigt förbättrat livskvaliteten.
Fallet ses som ett genombrott för individanpassad genterapi.
Läs mer: Här är de första tecknen på Alzheimers – tidiga symtom förbises ofta – E55
Senaste nytt

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

Så undviker du låg ränta – och ser till att dina pengar växer
mRNA vacciner bortom pandemin
mRNAtekniken som fick sitt genombrott under covidpandemin fortsätter att visa nya möjligheter.
Under året presenterades lovande resultat från tidiga studier på mRNAbaserade vacciner mot bland annat influensa och hiv.
Forskare ser även potential inom cancer och vissa genetiska sjukdomar.
Tekniken kan på sikt ge snabbare utveckling av vacciner och mer träffsäkra behandlingar.
Grisorgan närmar sig klinisk verklighet
Xenotransplantation tog viktiga steg framåt under 2025.
För första gången transplanterades en genetiskt modifierad gristlever till en levande människa.
Patienten överlevde i flera månader och organet visade sig kunna utföra centrala funktioner.
Utvecklingen kan på sikt lindra den globala bristen på donerade organ.
Levande hjärnvävnad ger ny demenskunskap
I Storbritannien lyckades forskare studera tidiga demensprocesser i levande mänsklig hjärnvävnad.
Genom att följa hur giftiga proteiner påverkar nervcellernas kopplingar i realtid öppnas nya möjligheter att utveckla behandlingar mot Alzheimers sjukdom.
Läkemedel med bredare effekt
Studier visar att etablerade läkemedel mot fetma och diabetes kan ha positiva effekter även vid andra tillstånd, som beroendeproblematik och vissa psykiska sjukdomar.
Effekterna kopplas till minskad inflammation och förbättrad blodcirkulation, även om resultaten ännu är blandade.
Tillsammans visar genombrotten att medicinsk innovation fortsätter att flytta gränser.
För patienter världen över ger utvecklingen nytt hopp inför framtiden.
Missa inte:
Så påverkar morgonljuset sömn och humör – E55
En liten bit av hjärnan kan ge svar på Alzheimers gåta – E55
Senaste nytt

Europas mest hållbara resmål ligger närmare än du tror

Hur ofta ska du duscha efter 65? Forskarnas svar överraskar

Pensionsålder vid 67 år kan försvinna

Pensionen krymper – och tusentals svenskar får minus i kuvertet
