E55

Hälsa 2025: Fem medicinska genombrott som ger nytt hopp

Forskning
Från genredigering och nya vacciner till organtransplantationer över artgränser. (Foto: Pexels)
Christian Pedersen
Christian Pedersen
Uppdaterad: 27 dec. 2025Publicerad: 27 dec. 2025

Under året har forskningen tagit flera avgörande steg som kan förändra vården för miljontals människor.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Medicinsk forskning tog stora kliv framåt under 2025.

I vetenskapliga tidskrifter och kliniska studier har nya metoder visat potential att både rädda liv och förbättra livskvaliteten vid sjukdomar som länge saknat effektiva behandlingar.

Flera av genombrotten befinner sig ännu i ett tidigt skede, men tillsammans pekar de mot en vård som blir mer precis, mer förebyggande och bättre anpassad till individen. Det skriver Euronews.

Genredigering ger nytt livschans

Ett av årets mest uppmärksammade genombrott skedde i februari, när ett spädbarn med en sällsynt och ofta dödlig genetisk sjukdom behandlades med en skräddarsydd CRISPR-terapi.

Genredigeringen gjordes direkt i levern och korrigerade den defekta gen som orsakade sjukdomen.

Behandlingen har minskat barnets behov av läkemedel och kraftigt förbättrat livskvaliteten.

Fallet ses som ett genombrott för individanpassad genterapi.

Läs mer: Här är de första tecknen på Alzheimers – tidiga symtom förbises ofta – E55

ANNONS
ANNONS

mRNA vacciner bortom pandemin

mRNAtekniken som fick sitt genombrott under covidpandemin fortsätter att visa nya möjligheter.

Under året presenterades lovande resultat från tidiga studier på mRNAbaserade vacciner mot bland annat influensa och hiv.

Forskare ser även potential inom cancer och vissa genetiska sjukdomar.

Tekniken kan på sikt ge snabbare utveckling av vacciner och mer träffsäkra behandlingar.

Grisorgan närmar sig klinisk verklighet

Xenotransplantation tog viktiga steg framåt under 2025.

För första gången transplanterades en genetiskt modifierad gristlever till en levande människa.

Patienten överlevde i flera månader och organet visade sig kunna utföra centrala funktioner.

ANNONS

Utvecklingen kan på sikt lindra den globala bristen på donerade organ.

Levande hjärnvävnad ger ny demenskunskap

I Storbritannien lyckades forskare studera tidiga demensprocesser i levande mänsklig hjärnvävnad.

Genom att följa hur giftiga proteiner påverkar nervcellernas kopplingar i realtid öppnas nya möjligheter att utveckla behandlingar mot Alzheimers sjukdom.

Läkemedel med bredare effekt

Studier visar att etablerade läkemedel mot fetma och diabetes kan ha positiva effekter även vid andra tillstånd, som beroendeproblematik och vissa psykiska sjukdomar.

Effekterna kopplas till minskad inflammation och förbättrad blodcirkulation, även om resultaten ännu är blandade.

Tillsammans visar genombrotten att medicinsk innovation fortsätter att flytta gränser.

För patienter världen över ger utvecklingen nytt hopp inför framtiden.

ANNONS

Missa inte:

Så påverkar morgonljuset sömn och humör – E55

En liten bit av hjärnan kan ge svar på Alzheimers gåta – E55

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS