Känns det som om världen är i moraliskt förfall?

Skäl att vara positiv

Forskaren Paul Hanel, universitetslektor vid institutionen för psykologi vid University of Essex, skriver i Science Alert att han i sin forskning undersöker hur korrekta människors uppfattningar om andra människor är, konsekvenserna av felaktiga uppfattningar och vad som händer när missuppfattningarna korrigeras.

Han skriver vidare att det är tydligt att det finns vissa missuppfattningar och att det finns skäl att vara positiv till samhället.

Paul Hanel nämner en studie från 2022, där 32 000 personer i 49 kulturgrupper rankade värderingarna lojalitet, ärlighet och hjälpsamhet högst, samt makt och rikedom lägst.

Han tycker inte att de resultaten stödjer antaganden om moraliskt förfall.

De flesta är moraliska

Det finns fler studier som visar att i fler än 60 länder är människors värderingar i princip likartade.

En begränsning är enligt Paul Hanel att resultaten baseras på människors självrapportering, vilket innebär att de kan vara felaktiga, exempelvis på grund av att människor vill framställa sig själva mer postitivt.

Men, skriver han, ganska många studier tyder på att de flesta människor beter sig moraliskt, han tar som exempel att forskare analyserat offentliga konflikter som spelats in med CCTV och funnit att en åskådare ingrep i nio av tio konflikter.

Han skriver att människor ingriper i kniv- och terroristattacker även när det innebär att de försätter sig själva i fara och att det, trots att det är sällsynt, visar det att många är villiga att hjälpa till även under extrema omständigheter.

Människor tar också hänsyn till andra i mindre dramatiska situationer, skriver Paul Hanel, som exempel nämner han en studie från 2019 som fann att i 38 av 40 undersökta länder var det i snitt mer sannolikt att borttappade plånböcker återlämnades om de innehåll lite kontanter än om de var tomma.

Om plånböckerna innehöll mycket kontanter var det dessutom ännu mer sannolikt att de återlämnades.

Nyheter och sociala medier

Paul Hanel skriver att det inte finns många studier som systematiskt spårar beteendeförändringar över tid, ändå tror fortfarande en del att samhället befinner sig i moraliskt förfall.

”För det första tenderar nyhetskanaler att fokusera på negativa händelser. Det är också mer sannolikt att negativa nyheter delas på sociala medier”, skriver han i Science Alert.

Han tar som exempel att flera studier visar att när naturkatastrofer inträffar rapporterar många mediestationer om panik och grymheter, trots att de flesta människor samarbetar och stöttar varandra.

Han skriver att personer som har mer extrema politiska åsikter dessutom är mer benägna att publicera online och att det vi ser på sociala medier alltså inte är representativt för befolkningen.

Påverkar vårt beteende

Enligt Paul Hanel spelar det roll om människor är överdrivet pessimistiska om andra och felaktigt tror att andra är mer själviska och indre empatiska än människor i genomsnitt är.

”Människor som felaktigt tror att andra bryr sig mer om själviska värderingar och mindre om medkännande är i genomsnitt mindre benägna att volontärarbeta eller rösta. Detta är inte förvånande: varför investera din tid i människor som du tror aldrig skulle återgälda tjänsten?”, skriver han i Science Alert.

Han skriver att det kan hjälpa att gå med i lokala grupper och delta i grannskapsevenemang eller volontärarbete eftersom mår bättre av att hjälpa andra.

Att läsa eller lyssna på positiva nyhetsinslag eller att fokusera på andra människors vänlighet kan också hjälpa vår syn på saker och ting. 

Slutligen skriver Paul Hanel att bevisen tyder på att vi inte har något moraliskt förfall i samhället, även om det finns vissa exempel på att dåligt beteende ökar.

Läs mer på E55: GP: Därför har Sverige aldrig varit en moralisk stormakt

Läs mer på Dagens PS: Sverige sticker ut: Så tycker svenskar – om andra svenskar