Ny teknik ska förutse hälsorisker – innan de uppstår 

Så fungerar Alphinds system

Alphind använder två tekniska plattformar som tillsammans skapar ett digitalt hälsolandskap för varje individ:

DCI – Device Care Intelligence:

DCI samlar in data via diskreta sensorer som mäter rörelse, sömn och vitalparametrar. Kärnan är ”vital signs intelligence” (VSI) som följer bland annat hjärtfrekvens, andning och mobilitet.

ECI – Effective Care Intelligence: 

ECI kopplar samman sensordatan med journaler och annan klinisk information.

”ECI är en utvidgning av den data vi samlar in från DCI, integrerad med annan klinisk information för att fördjupa intelligensen och föreslå konkreta åtgärdsinsikter”, säger Bala.

Målet? Att förstå trender – inte bara enstaka datavärden.

Tillsammans skapar plattformarna en helhetsbild av varje äldres mående i realtid.

Framsteg i tre siffror: fallrisk, hälsopoäng och hjärthälsa

Företagets mest uppmärksammade innovation är deras “hälsopoäng” – beräknade hälsomått som gör komplex data enkel att förstå och agera på.

Man har dels fallrisk-poäng. Fallrisk beräknas utifrån bland annat rörelsemönster, plats (t.ex. badrum), sömnkvalitet, medicinering och kost. Enligt Bala ger det en möjlighet att ingripa i tid:

”En förhöjd fallrisk utlöser en varning till vårdteamet, som då kan vidta förebyggande åtgärder… Vi förväntar oss upp till 30 procents minskning av fallolyckor”. 

I praktiken kan det handla om allt från en fysioterapeutbedömning till att lägga ut en matta.

Hälsopoäng och hjärthälsa 

Hälsopoängen samlar runt 20 datapunkter – vitalvärden, humör, aktivitet, socialt engagemang – i ett enda mått som ger en snabb överblick.

Till sist har vi poäng för hjärthälsa. Detta mått analyserar hjärtdata, bland annat variationer i hjärtfrekvens och blodtryck. 

Syftet är att ge tidiga varningar som kan leda till justeringar i medicinering, kost eller livsstil.

Missa inte: Tre knep som kan förändra din ekonomi – för alltid. Dagens PS

Från larm till åtgärd – innan krisen kommer

Det viktigaste i Alphinds system är inte datainsamlingen, utan vad som händer efteråt.

”Traditionell klinisk praxis innebär att behandla symtom och reagera på akuta situationer”, säger Bala.

Men Alphind vill att larmen ska vara ”åtgärdbara” – de ska leda till konkreta åtgärder:

• En hälsobedömning vid sänkta hälsopoäng
• Medicinöversyn vid förändrade hjärtvärden
• Snabba insatser vid tidiga tecken på infektion eller depression

Även små beteendeförändringar – som längre tid i badrummet eller att någon stannar i sängen ovanligt länge – tolkas som tidiga varningssignaler.

Ett helt nytt sätt att tänka kring omsorg

Alphind beskriver sin modell som en “ny standard för välmående”. Kombinationen av realtidsdata, trendanalys och intelligenta hälsopoäng skapar ett system som fångar upp problem innan de sker, och ger samtidigt äldre möjlighet att bo hemma längre och tryggare.

Bala sammanfattar ambitionen:

”Vi föreställer oss en framtid där teknik och data arbetar hand i hand för att skapa en värld där alla äldre kan leva och må bra”. 

Läs också: Äldre svenskar sitter på miljonvinster: “Medvind i 40 år”. Dagens PS