Sanningen om "rika pensionärer" — de sitter fast i sina bostäder

En skatt som bestraffar den som vill flytta

Så varför säljer de inte? Svaret är brutalt enkelt. Reavinstskatten på 22 procent gör det orimligt dyrt att förverkliga sin bostadsförmögenhet.

Ta ett konkret exempel. Ett hus köpt 1990 för 730 000 kronor som i dag är värt 3,9 miljoner. Den samlade vinsten är 3,17 miljoner. Skatten landar på närmare 700 000 kronor. Av det är 158 000 kronor skatt enbart på inflationen. Pengar som aldrig var en reell värdeökning.

Sverige är det enda EU-landet som fortfarande beskattar vinst vid försäljning av permanentbostad oavsett hur länge man bott där. I Finland är vinsten skattefri efter två år. I de flesta EU-länder finns generösa undantag. Inte här.

Mäklarsamfundet har slagit fast det: Sverige har EU:s högsta flyttskatter.

34 000 flyttar som aldrig sker

Konsekvenserna sträcker sig långt bortom den enskilde pensionären.

Var tredje person i åldern 60 till 79 vill bo mindre. Men var femte anger reavinstskatten som skäl att stanna kvar. 

I Stockholmsområdet är siffran var tredje.

Enligt Skattebetalarna och SPF Seniorerna förhindras 34 000 flyttar per år av flyttskatterna. Det motsvarar miljontals kvadratmeter bostadsyta som kunde frigöras utan att en enda ny bostad behöver byggas.

Samtidigt saknar eller har brist på seniorbostäder mer än åtta av tio svenska kommuner. Tänk på det. Pensionärer som vill flytta kan inte. Barnfamiljer som behöver villor hittar inte. 

Och kommuner som borde bygga gör det inte. Hela kedjan är igenproppad. Av en skatt.

Pensionen sjunker, bostaden stiger

Det tragiska är att problemet förvärras i båda ändar.

Ersättningsgraden i det allmänna pensionssystemet har fallit från 61 till 43 procent av slutlönen sedan systemet infördes. Lägger man till tjänstepensionen landar snittet på ungefär 67 procent. Det räcker inte.

Resultatet ser vi redan. Pensionärer tvingas tillbaka till arbetsmarknaden för att klara vardagen. ”Vi ser att många börjar jobba igen några år efter att man gått i pension”, säger Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna.

Och bostadspriserna? De fortsätter uppåt. Bankerna spår 5 till 6 procent uppgång under 2026. Ironin är att det gör pensionärerna ”rikare” på pappret. Och ännu mer inlåsta i praktiken. Varje procents prisökning innebär en ännu högre reavinstskatt vid en framtida försäljning.

Det är en cementerad förmögenhetsfälla.

Driftskostnaden äter pensionen

En villa kräver inte bara kapital. Den kräver löpande pengar. Underhåll, energi, försäkring, fastighetsskatt. För en pensionär med 16 400 kronor före skatt i månaden blir varje oväntad reparation en kris.

Pensionärerna finansierar alltså sitt boende med pengar de inte har, i ett hus de inte kan sälja, med en förmögenhet de inte kan använda.

Det är ingen rikedom. Det är en ekonomisk tvångströja.

Politiker som inte vågar

Lösningen är inte raketforskning. Sänk eller avskaffa reavinstskatten på permanentbostäder, i linje med hur resten av EU gör. Bygg fler seniorbostäder. Och sluta romantisera bilden av ”rika pensionärer”.

Men ingen regeringskandidat vill röra reavinstskatten. Det kostar budgeten uppemot 15 miljarder kronor per år. Att man samtidigt förlorar mångdubbelt i samhällsekonomisk rörlighet räknas tydligen inte.

Fastighetsanalytikern Adam Tyrcha på Newsec sammanfattade det nyligen för Dagens PS: ”Vi har en tydlig inlåsningseffekt. Folk vill inte sälja eftersom de då måste betala reavinstskatt.”

Det är inte pensionärerna som har misslyckats. Det är systemet som har byggt en fälla och kallar den förmögenhet.

Läs mer: Så undviker du skattefällan vid bostadsförsäljning – expertens råd – E55