Bristen på äldreboenden flyttar kostnaderna till familjerna

Kostnaden syns inte alltid i kronor

Anhörigas kostnader kommer sällan som en tydlig faktura. De märks i stället i bensin, parkeringsavgifter, förlorad arbetstid, obetald ledighet, köpta tjänster och egna utlägg för sådant som behövs snabbt.

Det kan också handla om kostnader som är svårare att mäta: sömnbrist, oro, stress och känslan av att alltid behöva vara nåbar. Socialstyrelsen har tidigare lyft att ungefär var sjätte person i Sverige ger vård eller stöd till någon de står nära på grund av sjukdom, hög ålder eller funktionsnedsättning.

Den som hjälper en äldre närstående kan därför själv påverkas ekonomiskt och hälsomässigt. För yrkesverksamma anhöriga kan omsorgen krocka med arbete. För pensionerade anhöriga kan den egna orken och ekonomin bli pressad.

Läs även: Bostaden kan vara din största tillgång – men sämsta pension – E55

Hemtjänst ersätter inte ett tryggt boende

När en äldre person inte får plats på rätt boende försöker systemet ofta lösa situationen hemma. Hemtjänst kan byggas ut, trygghetslarm installeras och hjälpmedel ordnas.

Men det är inte alltid samma sak som trygghet. Den som behöver hjälp flera gånger om dygnet kan ändå vara ensam många timmar. Den som har svårt att gå kan fortfarande riskera att ramla mellan besöken. Den som är orolig på nätterna kan behöva mer än ett larm.

När stödet i hemmet inte räcker blir familjen nästa led. Anhöriga får ringa, kontrollera, rycka ut och samordna. Det är också därför bristen på boenden inte bara är en byggfråga. Den påverkar hela familjens vardag.

När äldre behöver vård får närstående ta stort ansvar även när insatser från vård och omsorg finns på plats.

Kommunen ska erbjuda stöd

Anhöriga ska inte lämnas ensamma med ansvaret. Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, enligt Kunskapsguiden.

Stödet kan se olika ut mellan kommuner. Det kan handla om anhörigkonsulent, avlösning, samtalsstöd, utbildning, dagverksamhet eller hjälp att hitta rätt kontaktvägar.

Men stöd till anhöriga löser inte grundproblemet om den äldre egentligen behöver ett annat boende. Då riskerar anhörigstödet att bli en lindring av följderna, inte en lösning på orsaken.

Så märks ansvarsförskjutningen

När rätt boende saknas flyttas ansvaret ofta steg för steg. Först blir det ett extra samtal om dagen. Sedan handling, vårdkontakter och påminnelser om medicin. Därefter fler akuta insatser när något inte fungerar.

För den anhöriga kan gränsen vara svår att se. Man hjälper lite mer för varje vecka, tills omsorgen blivit en fast del av livet.

Det är den utvecklingen rapporten pekar på: systemet kan se billigare ut för kommunen på kort sikt, men kostnaden försvinner inte. Den hamnar bara någon annanstans.

Frågor anhöriga bör ställa

Den som hjälper en äldre närstående kan behöva ställa tydliga frågor till kommunen:

• Vilka insatser har beviljats, och räcker de över dygnet?
• Finns behov av särskilt boende eller korttidsboende?
• Hur lång är väntetiden om boende beviljas?
• Vilket stöd finns till anhöriga i kommunen?
• Vem ansvarar för samordningen mellan hemtjänst, hemsjukvård och vårdcentral?
• Vad händer om situationen hemma inte längre är trygg?

Det viktiga är att beskriva vardagen konkret. Säg inte bara att det är “jobbigt”. Beskriv fall, nattlig oro, missade måltider, läkemedel som glöms, larm, ensamhet och hur ofta anhöriga måste rycka in.

När familjen blir äldreomsorgens reserv

Anhöriga vill ofta hjälpa. Men det är skillnad på att vara ett stöd och att bli den lösning som får systemet att fungera.

När äldreboenden saknas riskerar familjen att bli äldreomsorgens reservkapacitet. Det kan fungera en tid, men priset betalas i oro, tid, pengar och hälsa.

Rapportens slutsats är därför svår att bortse från. Bristen på rätt boenden stannar inte i kommunens planering. Den landar vid köksbordet, i telefonen, i bilen till vårdcentralen och hos de anhöriga som försöker hålla ihop vardagen.

Läs även: Kan pensionärer bli för rika för att ha råd med äldreboende? – E55