Essity, AI och ISK-fällan – det här oroar bakom börsrekorden

Nickel – bortglömd metall med potential

Utanför börsindex lyfter David blicken mot råvarumarknaden – och specifikt nickel.

Efter tre svaga år har metallen börjat röra på sig igen. Nickel är en viktig komponent i rostfritt stål, vilket gör den central för byggsektorn – en marknad som pressats av Kinas svaga fastighetsutveckling.

Nu har Indonesien, världens största nickel-exportör, signalerat att man vill minska produktionen – ett drag som påminner om hur OPEC historiskt styrt oljepriset.

Sverige sitter samtidigt på betydande nickelfyndigheter, bland annat i Rönnbäcken i Västerbotten, även om inga gruvor är i drift i dag.

Metaller generellt har fått ett uppsving, inte minst efter rallyt i guld och silver. Men David varnar för att råvarumarknader snabbt kan påverkas av stora producenter.

ISK-regler som stör

Ett annat ämne som väcker irritation är ISK-reglerna.

Trots att många hushåll har gemensam ekonomi går det fortfarande inte att stå två personer på ett investeringssparkonto.

David har skrivit en krönika i ämnet och är tydlig:

”Om du tror att du har ett gemensamt sparande så är det i praktiken bara en person som står på kontot.”

Med det nya skattefria beloppet på 300 000 kronor per person blir konsekvenserna tydligare. Ett par som har 600 000 kronor samlat på ett konto kan missa möjligheten att nyttja två skattefria tak.

Ett praktiskt råd blir därför att dela upp sparandet på två separata ISK-konton.

AI-hajpen som skaver

Veckans lågtryck enligt Edvard stavas AI.

De så kallade Magnificent Seven-bolagen (Nvidia, Microsoft, Apple, Alphabet, Amazon, Meta och Tesla) har tappat mark och en ETF kopplad till dem är ner 11 procent sedan oktober.

När värderingarna faller upplever Edvard att AI-evangelisterna höjer tonläget.

”Nu backar de här värderingarna och då kommer AI-evangelisterna och kastar ur sig helt befängda påståenden om vad AI ska göra för oss och med oss.”

Han vänder sig särskilt mot bombastiska uttalanden om att kontorsjobb ska försvinna inom något år.

”Har du någonsin sett hur långsamt saker utvecklas på ett svenskt kontor? Om ett och ett halvt år kommer det inte ha hänt särskilt mycket alls.”

Kärninvändningen handlar om värderingar som bygger mer på framtidslöften än på faktisk intjäning.

”Om någon går ut och lovar helt orimliga saker är det ett tecken på att produkterna inte håller måttet”, säger Edvard.

Samtidigt påpekar David att tillväxtaktier alltid lockar med ett lockande ”blue sky”-scenario – men att det är just ett scenario, inte en garanti.

2026 – rekordår eller verklighetscheck?

Börsåret har börjat starkt i Sverige, men flera underliggande frågor kvarstår:

• Kommer uppgången att breddas till småbolagen?
• Kan Essity visa att lönsam tillväxt räcker för ett omvärderingslyft?
• Får nickel och andra metaller ett mer varaktigt uppsving?
• Och hur länge kan AI-värderingar drivas av löften snarare än resultat?

Vad svaret på dessa frågor blir återstår att se.

”Jag börjar känna mig ganska säker på att om det blir en revolution så kommer den gå väldigt långsamt”, säger Edvard om AI-utvecklingen.

Läs även: Hoten växer snabbare än skyddet – är vi egentligen så säkra som vi tror? – E55