E55

Så undviker ni arvstvister när särkullbarnen kliver fram

arv
Det är bäddat för arvstvister när det finns särkullbarn med i bilden, men det går att undvika dessa uppslitande bråk med lite sunt förnuft. (Foto: Pexels)
Ola Söderlund
Ola Söderlund
Uppdaterad: 09 nov. 2026Publicerad: 09 nov. 2026

När en person går bort väcks ofta starka känslor och gamla konflikter till liv. Särskilt komplicerat blir det kring arv när det finns särkullbarn med i bilden.

ANNONS
ANNONS

En förälders död innebär nämligen att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv omedelbart. Det skiljer sig markant från gemensamma barn som måste vänta tills båda föräldrarna har gått bort.

Snittåldern för ett barn som ärver i Sverige i dag är 55 år. Trots att det ofta har gått lång tid sedan skilsmässor eller uppbrott inträffade river dödsfallet ofta upp gamla sår.

Ekonomiexperten Annika Creutzer konstaterar i en kolumn i tidningen Senioren att detta är en känslig fråga. Hon förklarar situationen på följande sätt: ”Få saker väcker så mycket känslor som särkullbarnens arvsrätt. Jag har under åren fått höra mängder av historier berättade för mig. Rösterna är ofta upprörda, indignerade eller sorgsna. Varje historia är unik men oftast är mönstret detsamma.”

Det är därför avgörande, framhåller hon, att förstå hur lagstiftningen faktiskt ser ut för att kunna navigera rätt i den djungel av regler som omger arv och testamenten.

Myter om gemensam egendom och äktenskap

En vanlig missuppfattning är att makar äger allt tillsammans i ett äktenskap. Den svenska lagstiftningen bygger i stället på principen att var och en äger sitt. Det finns ingen generell parbeskattning eller gemensam äganderätt i svensk lag. Vid en bodelning eller ett dödsfall delas i stället det som utgör giftorättsgods lika mellan parterna.

Om en make till exempel står som ensam ägare till ett hus ingår husets värde ändå i giftorättsgodset om inga andra avtal finns upprättade.

Särkullbarn har rätt till sin arvslott som utgörs av hälften av den avlidne förälderns bo. Genom ett testamente kan föräldern visserligen begränsa detta arv till hälften, vilket kallas laglotten. Det går också att konstruera testamenten där barnen uppmuntras att vänta med att ta ut sin laglott tills den efterlevande hustrun eller mannen har avlidit. Om de väntar kan de i stället få hela sin ursprungliga arvslott som kompensation i ett senare skede.

ANNONS

Praktiska lösningar för att skydda efterlevande

ANNONS

En bostad är för de flesta människor den enskilt största ekonomiska tillgången. När en av makarna dör riskerar den efterlevande att tvingas sälja hemmet för att kunna lösa ut särkullbarnens laglotter. För att mildra den risken kan man vidta flera förebyggande åtgärder i god tid. En livförsäkring där den efterlevande maken eller makan står som förmånstagare kan tillföra det kapital som behövs för att betala ut arvet utan att bostaden måste avyttras.

Ett annat alternativ som ofta rekommenderas är att avyttra bostaden i tid och flytta till en hyresrätt. På så sätt frigörs kapital som kan täcka boendekostnaderna och en hyresrätt har inget värde i ett dödsbo vilket gör att den efterlevande kan bo kvar tryggt.

Enligt Annika Creutzer är öppen kommunikation nyckeln till att förebygga tvister. Hon sammanfattar det så här i Senioren: ”För att minska risken för alla verkliga och upplevda orättvisor som kan uppstå är det allra viktigaste att prata med varandra.”

Vanliga fallgropar och juridiska fällor

Marknaden flödar av erbjudanden om att skriva testamenten som ska kringgå särkullbarnens lagstadgade rättigheter. Det är dock förenat med stora risker att försöka ta genvägar. Ett klassiskt exempel på ett felaktigt förfaringssätt är att överföra alla tillgångar som enskild egendom till den efterlevande hustrun. Sådana upplägg kan visserligen ifrågasättas men det krävs att särkullbarnen agerar aktivt inom sex månader för att få ut sin laglott.

Det finns också ett grundläggande skydd för den efterlevande maken som gör att hen alltid har rätt att få ut minst fyra prisbasbelopp från giftorättsgodset.

Om slitningar och konflikter ändå blossar upp kring dödsboet är en effektiv väg att begära att tingsrätten utser en oberoende boutredningsman. Kostnaden för en sådan utredning fördelas därefter mellan arvingarna i relation till deras respektive andelar i boet.

God planering och tydliga samtal är därför det säkraste försvaret mot bittra arvstvister.

Missa inte: Ditt arv kan splittra familjen – det här bråkar en miljon svenskar om DagensPS

ANNONS

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

ANNONS