Japan lär oss åldras graciöst – har världens äldsta befolkning

Japan har länge betraktats som ett varnande exempel på grund av sjunkande födelsetal och ökande vårdkostnader. Samtidigt visar den japanska utvecklingen att medellivslängden sticker ut och inte enbart behöver vara en börda för samhället.

Det handlar om att förändra synen på äldre och skapa nya strukturer för ett aktivt liv.

Forskare och experter studerar nu den japanska modellen för att förstå hur en superåldrad nation kan hantera framtiden. Fokus flyttas i hög grad från sjukvård till förebyggande insatser och livsstilsförändringar som gör att människor förblir friska långt upp i åldrarna.

Hälsosamma levnadsvanor och gemenskap

BBC radar upp exemplen på pigga och friska åldringar i Japan, däribland Mieko Nagaoka som började simma i 80-årsåldern efter en knäskada. När hon var 100 år publicerade Nagaoka sin bok med titeln: ”Jag är 100 år gammal och världens bästa aktiva simmare”.

Därefter satte hon sitt första världsrekord i simning i sin åldersgrupp, 1 500 meter i en 25-metersbassäng. Vid 105 års ålder tävlar hon fortfarande i Masters-tävlingar och kan i dag stoltsera med 18 världsrekord.

En central del av framgången i den japanska befolkningens extrema åldrande bottnar i kulturella traditioner och samhällsstrukturer som uppmuntrar till livslång rörelse och social interaktion. Äldre japaner förblir ofta fysiskt aktiva genom dagliga promenader, trädgårdsarbete och gemensamma gymnastikprogram som sänds på morgnarna.

Den sociala gemenskapen spelar en avgörande roll för att motverka isolering och ensamhet. Frivilligorganisationer och lokala föreningar ser till att seniorer har en given plats i samhället. Enligt experter som har analyserat utvecklingen är detta ett avgörande skifte.