“Ät mindre och rör på dig”. “Det handlar om självdisciplin”. “Fetma är ett personligt ansvar”. Så kan det låta i debatten om övervikt.
Matilda Habbe
Uppdaterad: 05 jan. 2026Publicerad: 05 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Men enligt en ny fördjupande genomgång från BBC är den bilden både förenklad och i många fall felaktig.
Där slår experterna fast att viljestyrka förvisso spelar roll, men att den långt ifrån förklarar varför vissa människor har mycket svårare än andra att gå ner i vikt och hålla den nere.
Förklaringen sitter i stället i biologi, gener och i en vardag som ständigt triggar hunger.
Det är inte en jämn spelplan
Människor i alla länder drabbas av fetma och år 2024 kopplades det till 3,7 miljoner dödsfall världen över. Fram till år 2030 väntas antalet människor med fetma fördubblas om inga åtgärder görs.
Samtidigt finns där fortfarande en vanlig uppfattning om att fetma helt kan förebyggas med rätt livsstil. En studie som BBC hänvisar till, publicerad i The Lancet, visar att åtta av tio personer i flera västländer tror just detta.
Men dietisten Bini Suresh, som arbetat med överviktiga patienter i över 20 år, säger att bilden inte stämmer. Hon möter människor som är både motiverade och pålästa – men ändå inte lyckas.
”Jag möter ofta patienter som är högst motiverade, kunniga och försöker konsekvent men ändå kämpar med vikten”, säger hon.
“Termer som viljestyrka och självkontroll är fel ord”, säger Kim Boyd, medicinsk chef på WeightWatchers.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Gener styr hunger och mättnad
En stor del av förklaringen sitter i våra gener. Enligt forskning som Blodtrycksdoktorn hänvisar till kan genetik påverka upp till 70 procent av en persons benägenhet att utveckla obesitas.
Professor Sadaf Farooqi vid University of Cambridge förklarar att våra gener påverkar hur hungriga vi blir och hur snabbt vi känner oss mätta.
Vissa genvarianter gör att hjärnan får svagare signaler om mättnad, vilket leder till att man äter mer utan att känna sig nöjd.
En särskilt viktig gen, MC4R, är kopplad till ökad aptit och finns hos ungefär en femtedel av världens befolkning.
Andra gener påverkar ämnesomsättningen – alltså hur effektivt kroppen förbrukar energi. Resultatet blir att två personer kan äta och röra sig lika mycket, men ändå gå upp olika mycket i vikt.
Kroppen försvarar sin vikt
BBC tar också upp den så kallade ”set point”-teorin. Den innebär att kroppen har en vikt som hjärnan uppfattar som normal, oavsett om den är hälsosam eller inte.
ANNONS
Om vikten sjunker under denna nivå reagerar kroppen kraftfullt: hungern ökar och förbränningen minskar.
“Aptitsignalerna är extremt starka. De är lika starka som törst”, säger läkaren Andrew Jenkinson.
Det är en viktig förklaring till varför vikten ofta går ner och sedan upp igen och varför det inte handlar om svag karaktär.
Läs även: Förändra din personlighet – på sex veckor. Dagens PS
En miljö som gör oss tyngre
Samtidigt har samhället förändrats. Billig, kalorität och ultraprocessad mat finns överallt.
Reklamen är intensiv och portionerna större. Enligt The Food Foundation är hälsosam mat dessutom mer än dubbelt så dyr per kalori som ohälsosam.
”Vi har inte plötsligt fått sämre viljestyrka”, konstaterar en av experterna. Miljön är helt enkelt utformad för överkonsumtion.
Viljestyrka – men inte ensam
ANNONS
Alla experter avfärdar förvisso inte viljans betydelse helt. Professor Keith Frayn påpekar att många faktiskt lyckas gå ner i vikt och hålla den. Men även han betonar att det är svårt och att kampen inte kan reduceras till disciplin.
Experternas slutsats är att fetma inte är ett moraliskt misslyckande. Det är ett komplext tillstånd där biologi, gener och samhälle samverkar.
Först när den bilden får fäste kan debatten – och stödet till dem som kämpar – bli mer rättvis och mer effektiv.
Läs också: Nu kan AI peka ut rätt hjärtmedicin – innan läkaren gör det. E55
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS