E55

Förbjudna ämnet kvar i konservburkar – 42 av 52 innehöll miljögift

konservburkar
Bisfenoler hittades i höga eller mycket höga halter i 42 av 52 testade konservprodukter. Samtidigt håller EU på att fasa ut BPA ur livsmedelsförpackningar. Foto: Leif R Jansson/TT
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén
Uppdaterad: 27 aug. 2026Publicerad: 27 aug. 2026

Tomater, tonfisk och färdiga soppor på burk finns i många svenska skafferier. Men en ny undersökning visar att bisfenol A och andra bisfenoler fortfarande finns i maten i många konservburkar, trots att EU har beslutat att fasa ut de farliga ämnena från livsmedelsförpackningar.

ANNONS
ANNONS

Den tyska konsumenttidningen Öko-Test har låtit laboratorietesta 52 konservprodukter. Bland produkterna fanns bland annat linssoppa, ravioli, ananas, ärtor och morötter, sill och läsk. Produkterna köptes in i april och maj 2026 och analyserades för bisfenol A, BPA, samt bisfenol S och bisfenol F.

Resultatet visar att 42 av de 52 produkterna hade halter av bisfenoler som Öko-Test klassade som höga eller mycket höga. Sex produkter hade inga mätbara eller endast mycket låga halter.

Undersökningen gäller produkter på den tyska marknaden och visar därför inte hur situationen ser ut bland konservvaror i svenska butiker. Men reglerna för BPA i livsmedelsförpackningar är gemensamma inom EU, och Livsmedelsverket konstaterar att lacken inuti konservburkar har stått för en stor del av det BPA vi får i oss via maten.

Läs även: Vanlig mat kan störa dina läkemedel – många missar det – E55

Mer än hundra gånger den tolerabla dagsdosen

I flera av produkterna hittades mycket höga BPA-halter. Öko-Test uppger att vissa innehöll mängder som, räknat på en portion, motsvarade mer än 100 gånger den tolerabla dagliga dos som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har fastställt.

Det betyder inte att produkterna överskred ett lagstadgat gränsvärde med hundra gånger. Den tolerabla dagliga dosen, TDI, är ett hälsobaserat riktvärde för hur mycket av ett ämne en människa kan få i sig dagligen under lång tid utan märkbar hälsorisk.

Efsa sänkte 2023 den tolerabla dagliga dosen för BPA kraftigt efter en ny riskbedömning. Det var en viktig anledning till att EU senare beslutade om det nya förbudet.

ANNONS

Ämnet kan komma från burkens lack

ANNONS

Bisfenol A har länge använts vid tillverkning av plast och hartser. I konservburkar har ämnet bland annat förekommit i beläggningen som skyddar metallen och förhindrar att den kommer i direkt kontakt med maten.

Öko-Tests genomgång visar att tillverkarna i stor utsträckning har gått över till innerbeläggningar där BPA inte avsiktligt används. Trots det hittades ämnet fortfarande i många av livsmedlen.

En möjlig förklaring finns på utsidan av burken då BPA fortfarande används i vissa ytterbeläggningar. Under tillverkningen hanteras och förvaras tomma burkar på ett sätt som gör att utsidan av en burk kan komma i kontakt med insidan av en annan. På så sätt kan BPA från ytterbeläggningen föras över till insidan och senare komma i kontakt med maten.

Det rekommenderas att mat som blir kvar i en öppnad konservburk flyttas över till exempelvis en glasburk och förvaras i kylskåp. Foto: Christine Olsson/TT

Förbudet gäller – men det finns övergångstider

EU:s förbud mot användning av BPA i material som kommer i kontakt med livsmedel trädde i kraft den 20 januari 2025. Det omfattar bland annat beläggningar på metallburkar, återanvändbara plastflaskor och annan köksutrustning. Även andra bisfenoler med vissa hälsofarliga egenskaper omfattas.

Det innebär däremot inte att alla förpackningar med BPA försvann ur butikerna samma dag. EU införde övergångsperioder för att livsmedels- och förpackningsindustrin skulle hinna ställa om produktionen.

För de flesta produkter gällde inledningsvis en övergångstid på 18 månader, till den 20 juli 2026. För vissa typer av konservförpackningar finns längre övergångsregler. Det gäller bland annat burkar avsedda för vissa frukter, grönsaker, fiskprodukter och sammansatta livsmedel.

Att BPA hittas i konservmat 2026 betyder därför inte i sig att tillverkaren har brutit mot EU:s förbud.

ANNONS

Därför vill myndigheterna minska BPA

Bisfenol A har diskuterats ur hälsosynpunkt under lång tid. Livsmedelsverket skriver att maten är den främsta källan till människors exponering och att Efsa bedömer att människor i alla åldersgrupper får i sig för mycket BPA.

Den skärpta bedömningen från Efsa bygger framför allt på studier om påverkan på immunförsvaret. Det handlar bland annat om delar av immunförsvaret som kan vara involverade vid allergisk lunginflammation och vissa autoimmuna sjukdomar.

Det betyder däremot inte att den som äter mat ur en konservburk blir sjuk. Myndigheternas åtgärder syftar till att minska den sammanlagda exponeringen för BPA över tid.

Så kan du minska mängden

För den som vill minska exponeringen rekommenderas att oftare välja färska livsmedel framför konserver. Undersökningen visar samtidigt att det finns konservprodukter med mycket låga eller icke mätbara halter, vilket tyder på att tillverkarna kan producera burkmat utan de höga nivåer som hittades i majoriteten av testet.

Det rekommenderas också att mat som blir kvar i en öppnad konservburk flyttas över till exempelvis en glasburk och förvaras i kylskåp. Då minskar den fortsatta kontakten mellan maten och burkens beläggning.

EU:s förbud innebär att BPA successivt ska fasas ut från livsmedelsförpackningar. Men undersökningen visar att övergången ännu inte är avslutad, och att skillnaderna mellan olika produkter fortfarande är stora.

Källor: Öko-Test: BPA och andra bisfenoler i 52 konservprodukter, Livsmedelsverket: Bisfenoler förbjuds i material som kommer i kontakt med livsmedel, EU-kommissionen: Förbud mot BPA i material som kommer i kontakt med livsmedel samt Lagstiftning om livsmedelsförpackningar och BPA

ANNONS

Läs även: Kroppens egna celler kan bli vapen mot fler cancerformer – E55

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS