E55

Svenske filosofen: AI kan låta oss leva i 1 400 år – försiktigt gissat

AI
"Om man tänker på vad vår förväntade livslängd skulle vara om vi inte åldrades, så är det något i storleksordningen, du vet, 1 200, kanske 1 400 år eller så", säger den svenske filosofen Nick Bostrom. (Foto: Pressbild)
Ola Söderlund
Ola Söderlund
Uppdaterad: 20 nov. 2026Publicerad: 20 nov. 2026

Tanken på att fira sin tusenårsdag låter som ren science fiction, men enligt den svenske filosofen Nick Bostrom är det en fullt rimlig kalkyl med hjälp av AI.

ANNONS
ANNONS

Svensken Nick Bostrom är en av världens mest inflytelserika tänkare kring framväxande teknologier och mänsklighetens framtid.

Under ett framträdande i programmet A16z, som släpptes på torsdagen, målade den tidigare Oxfordprofessorn upp ett scenario där en säker superintelligens förändrar förutsättningarna för vårt åldrande i grunden.

Det handlar om vad AI, artificiell intelligens, kan åstadkomma inom biomedicin och forskning kring en inbromsning av åldrandet. Om tekniken lyckas knäcka koden för att stoppa själva processen med åldrandet förändrar det allt.

Svensken: Då kan livet bli långt över tusen år

Utan kroppens naturliga förfall skulle människans förväntade livslängd öka på ett sätt som saknar motstycke i historien.

”Om man tänker på vad vår förväntade livslängd skulle vara om vi inte åldrades, så är det något i storleksordningen, du vet, 1 200, kanske 1 400 år eller så”, säger Nick Bostrom i programmet, berättar Business Insider.

Enligt filosofen är detta dessutom en tämligen försiktig uppskattning. I ett samhälle som besitter den teknologiska kapaciteten att besegra åldrandet kommer det sannolikt även att finnas helt andra verktyg för att minimera andra dödsorsaker, såsom olyckor och akuta händelser.

Siffran på uppemot 1 400 år fungerar därför mer som en konservativ nedre gräns än ett absolut tak för hur gamla vi kan bli, enligt Bostrom.

ANNONS

Bostrom – tvärvetenskaplig pionjär i Oxford

ANNONS

Nick Bostrom har ägnat stora delar av sin karriär åt att studera mänsklig utveckling och de stora ödesfrågorna kring ny teknik. Redan 2005 grundade han den tvärvetenskapliga forskningsgruppen Future of Humanity Institute vid universitetet i Oxford, en institution som under nästan två decennier var navet för globala diskussioner om existentiella risker och framtidsstudier.

Verksamheten vid institutet lades ner under 2024, men Bostroms röst väger fortsatt tungt i den internationella debatten om vart teknikutvecklingen är på väg.

Hans utspel om det extremt långa livet kommer i ett läge där tonläget kring AI-säkerhet har skruvats upp rejält. Runt om i världen hörs nu allt fler krav från forskarhåll om att bromsa utvecklingen. Argumentet från kritikerna är att vi måste köpa oss tid för att lösa svåra anpassningsproblem och bygga stabila skyddsräcken.

Målet med en sådan paus är att säkerställa att en framtida och avancerad AI verkligen agerar i linje med mänskliga intressen innan systemen blir för kraftfulla.

Balansgången mellan risk och tid ingen enkel sak

Men Nick Bostrom framhåller att avvägningen mellan att skynda framåt och gå försiktigt fram är långtifrån enkel. Visst kan extra tid för forskning kring AI-anpassning minska de existentiella riskerna och göra övergången till en ny era säkrare. Samtidigt fortsätter människor åldras och drabbas av sjukdomar som AI, enligt filosofen, kan bota.

”Jag tror att det bara är en av många olika överväganden som skulle kunna tas med i en alltigenom övervägd utvärdering här. Å ena sidan kanske man tror att om man tog lite extra tid med den här AI-övergången kanske vi skulle kunna bygga AI säkrare”, konstaterar Bostrom.

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

ANNONS