Nästan 13 år. Så stor var skillnaden i tid utan demens mellan två grupper som forskare följde under flera decennier. Det som skilde dem åt var tre vanliga riskfaktorer mitt i livet.


Forskarna följde 12 409 personer under i genomsnitt 26 år. När undersökningen började var deltagarna i genomsnitt 56 år och ingen hade demens. Under uppföljningen utvecklade 3 008 personer sjukdomen.
Studien, som letts av forskare vid NYU Langone Health och bygger på den långvariga amerikanska ARIC-studien, riktade in sig på tre faktorer kopplade till hjärt och kärlhälsan. Resultaten publicerades i tidskriften Neurology Open Access i augusti 2026.
Att fysisk aktivitet och andra levnadsvanor också har betydelse för hjärnhälsan gör frågan om hur man kan träna och skydda hjärnan när man blir äldre allt mer aktuell.
Det här är de tre riskfaktorerna
Det forskarna undersökte var högt blodtryck, diabetes och rökning. Deltagarna delades in efter hur många av riskfaktorerna de hade. Resultatet blev särskilt tydligt när gruppen utan någon av dem jämfördes med dem som hade samtliga tre.
Personerna utan riskfaktorerna levde i genomsnitt omkring 30 år utan demens räknat från studiens start. Bland dem som hade högt blodtryck och diabetes och dessutom rökte var motsvarande tid omkring 17 år.
Skillnaden var 12,6 år, alltså nästan 13 år.
| Riskprofil när studien började | Genomsnittlig tid utan demens |
|---|---|
| Ingen av de tre riskfaktorerna | cirka 30 år |
| Alla tre riskfaktorerna | cirka 17 år |
| Skillnad | nästan 13 år |
Hjärtats hälsa påverkar också hjärnan
Att just blodtryck, diabetes och rökning hamnar i centrum är ingen slump. Alla tre påverkar hjärtat och blodkärlen, och det finns sedan tidigare ett tydligt samband mellan kärlhälsa och risken för demens.
Långvarigt högt blodtryck i medelåldern har kopplats till högre risk för demens senare i livet. Diabetes är också en etablerad riskfaktor och rökning kan skada blodkärlen och öka risken för kärlproblem.
Hjärnan är beroende av en fungerande blodförsörjning. Problem i blodkärlen har en särskilt tydlig koppling till vaskulär demens, som orsakas av försämrad blodtillförsel till hjärnan, men kärlrelaterade riskfaktorer har även kopplats till Alzheimers sjukdom.
Det nya med den aktuella studien är framför allt hur forskarna har räknat. I stället för att enbart beskriva risken i procent har de undersökt hur många år deltagarna levde utan demens.
För sent efter 65? Så enkelt är det inte
Den nya studien säger framför allt något om betydelsen av riskfaktorer mitt i livet. Forskarna tittade på perioden från ungefär 48 till 68 års ålder. Därför går det inte att använda resultaten för att räkna ut hur många extra demensfria år en person kan få genom att exempelvis sluta röka eller behandla sitt blodtryck vid 70.
Det betyder däremot inte att hälsan efter 65 saknar betydelse.
Forskningen om demens pekar på flera påverkbara riskfaktorer genom livet. Att hantera bland annat högt blodtryck och diabetes, vara fysiskt aktiv och inte röka hör till de områden som brukar lyftas fram. Alzheimer’s Society konstaterar också att det aldrig är för sent att göra hälsosamma förändringar, även om effekten på den individuella demensrisken inte går att förutsäga.
13 år är ingen garanti
Siffran är uppseendeväckande, men den behöver läsas på rätt sätt. Studien visar inte att den som håller blodtrycket normalt, inte har diabetes och avstår från rökning garanteras nästan 13 extra år utan demens.
Det är en observationsstudie. Forskarna kan visa ett samband mellan riskfaktorerna och antalet år utan demens, men studien var inte utformad för att bevisa att just dessa faktorer orsakade hela skillnaden.
Det finns ytterligare en begränsning. Riskfaktorerna mättes vid ett tillfälle. Forskarna kunde därför inte fullt ut fånga förändringar under de följande decennierna, exempelvis om en deltagare senare slutade röka eller utvecklade högt blodtryck eller diabetes.
Resultaten säger inte heller att demens går att förebygga i alla fall. Ålder är den största riskfaktorn och även gener, andra sjukdomar och flera livsstilsfaktorer kan påverka risken.
Källor: NYU Langone Health, BBC Science Focus, Alzheimer’s Society
Läs mer: Så känner du igen en ”super mover” – efter 80 syntes skillnaden i hjärnan – E55

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Senaste nytt

Tre saker i medelåldern kopplas till nästan 13 fler år utan demens

Genombrott för seniorer på jobbet – nya siffror överraskar

Svenskt fondlyft till över 10 biljoner kronor

Dödliga anfall när Ukraina firar självständighet
