Frankrikes pensionssystem har under flera år varit föremål för stora protester och politiska strider om hur länge människor ska arbeta. Nu föreslår landets tidigare president François Hollande en ny väg: Pension från 63 år, men med krav på att intjänandetiden successivt förlängs när människor lever längre.


För svenska löntagare är frågan högaktuell. Sverige har valt en modell där riktåldern följer utvecklingen av medellivslängden. För personer födda 1960–1965 är riktåldern fastställd till 67 år, medan yngre årskullar enligt dagens prognoser kan få en högre riktålder.
Det väcker också frågan om hur långt ett arbetsliv kan bli för den som började jobba tidigt. Många 60-talister kan ha mer än fyra decennier på arbetsmarknaden bakom sig när de når riktåldern, samtidigt som möjligheten att fortsätta arbeta ser väldigt olika ut beroende på yrke och hälsa.
Hollande vill stanna vid omkring 63 år
François Hollande, som var Frankrikes president mellan 2012 och 2017 och i dag sitter i nationalförsamlingen, går nu in i den franska pensionsdebatten med ett eget förslag.
Han vill att den lägsta lagstadgade pensionsåldern ska ligga omkring 63 år den 1 januari 2028. Därefter vill han i första hand möta den ökande livslängden genom att successivt förlänga tiden som människor behöver ha tjänat in pensionsrättigheter.
Det skiljer sig både från president Emmanuel Macrons reform, som syftade till att stegvis höja den lagstadgade pensionsåldern till 64 år, och från krafter inom den franska vänstern som vill tillbaka till 62 år.
Hollande argumenterar alltså för en tredje väg: själva åldersgränsen hålls lägre, medan antalet år som krävs för full pension kan öka när människor lever längre.
Förslaget är inte beslutat och innebär inte att Frankrike nu inför pension från 63 år.
Läs mer: Jobbyte kan påverka pensionen mer än du tror – E55
Frankrike och Sverige har valt olika vägar
Att jämföra 63 år i Frankrike med Sveriges riktålder på 67 år kräver en viktig förklaring.
I Frankrike handlar den lagstadgade pensionsåldern om när pension tidigast kan tas ut enligt de vanliga reglerna. För att få full pension före 67 års ålder krävs dessutom ett visst antal intjänade kvartal. För exempelvis personer födda 1965 krävs enligt nuvarande regler 172 kvartal, motsvarande 43 år.
Den svenska riktåldern fungerar annorlunda. Den är inte en obligatorisk pensionsålder utan används bland annat för att bestämma när olika delar av pensionssystemets grundskydd kan börja betalas ut och påverkar även den lägsta åldern för uttag av inkomst- och premiepension.
| Hollandes förslag i Frankrike | Sverige | |
|---|---|---|
| Central ålder | Omkring 63 år från 2028 | Riktålder 67 år för födda 1960–1965 |
| När människor lever längre | Intjänandetiden ska kunna förlängas | Riktåldern kan höjas |
| Vad står i centrum? | Ålder + antal intjänade år | Åldersgränser kopplade till riktåldern |
| Är detta en tvingande pensionsålder? | Nej, 63 år avser lägsta lagstadgade uttagsålder i förslaget | Nej, riktåldern är inte en obligatorisk pensionsålder |
Så ser det ut för svenska 60-talister
I Sverige började riktåldern tillämpas 2026. För personer födda 1960 till 1965 är den fastställd till 67 år. Men det betyder inte att alla måste arbeta till 67.
Den lägsta åldern för att börja ta ut inkomstpension och premiepension är sedan 2026 64 år. Vilken ålder som gäller för den enskilde beror också på födelseår. För personer födda 1960 var den lägsta uttagsåldern 62 år, medan personer födda 1961 och 1962 tidigast kan ta ut dessa delar vid 63.
Riktåldern har samtidigt betydelse för när garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan bli aktuella.
Skillnaden mot den franska diskussionen blir därför tydlig. Frankrike brottas med hur många år som ska krävas för full pension och var den lagstadgade lägsta åldern ska ligga. Sverige har i stället byggt in en mekanism där pensionsåldrarna successivt anpassas när medellivslängden förändras.
Grannlandet väljer en tredje lösning
Det finns också andra sätt att möta problemet med längre arbetsliv. I Norge har regeringen nyligen föreslagit ett särskilt pensionstillägg för människor som har arbetat länge och vill lämna arbetslivet tidigare.
Förslaget innebär omkring 34 000 norska kronor extra om året livet ut för den som uppfyller villkoren. Bland annat krävs minst 35 år i arbetslivet.
Läs mer: 34 000 kronor extra om året – nya pensionen för dem som vill sluta tidigare – E55
Frankrike, Sverige och Norge illustrerar därmed tre olika sätt att hantera samma grundproblem. När människor lever längre ska pensionerna finansieras under fler år, men alla har inte samma möjlighet att förlänga arbetslivet.
I Sverige innebär dagens system att riktåldern kan fortsätta uppåt för kommande generationer. Den franska debatten visar ett alternativ: Att lägga större vikt vid hur många år människor faktiskt har arbetat, snarare än att enbart flytta åldersgränsen.
Källor: Le Parisien/AFP, Service Public: Regler för pensionsålder och intjänandetid i Frankrike, Pensionsmyndigheten: Riktålder för allmän pension samt Pensionsmyndigheten: Pensionsåldrar och arbetslivets längd 2026
Läs även: 54 procent befarar tunnare plånbok vid maktskifte – ny mätning inför valet – E55
ANNONS

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Senaste nytt

Utsläppen ökade med 77 000 ton i första kvartalet

De vill korta a-kassan till 12 månader medan ersättningen sjunker i Sverige

De diskuterar pension från 63 år – men Sverige går mot högre åldrar

Nya fartkameror på svenska vägar – här testas tekniken
