En åldersforskare är upptagen av hur vi kan leva längre och friskare, men vad gör en sådan forskare för att bekämpa sitt eget åldrande? Det här är vad en gör.


Mest läst i kategorin

Vanligt med kognitiva och fysiska förbättringar senare i livet
Den mest populära myten om åldrande är kanske att allt försämras, en ny studie visar dock att många människor faktiskt förbättras med åldern. Du trodde hjärnan blev sämre med åldern? Forskning visar att flera av våra viktigaste mentala förmågor når sin topp först i medelåldern och att personer i 40- och 50-årsåldern är bäst på …

Regionen stoppar dyra hörapparater i hörselvården
Nu stoppar Region Stockholm privat försäljning av hörapparater inom hörselvården för att förhindra att patienter i onödan behöver betala höga kostnader. 81-åringar ska inte tvingas betala tusentals kronor extra för att kunna höra, det skrev E55 om 2017 när Stockholm och Skånes respektive landsting hade gjort det möjligt att byta sin hörapparat mot en ur …

Vanlig helgvana kan skada hälsan mer än du tror
Att försöka ta igen förlorad sömn på helgen är vanligt. Men forskning tyder på att oregelbundna sömnvanor kan påverka kroppen mer än många tror. För många är helgen en chans att sova ut efter en hektisk arbetsvecka. Men att sova betydligt längre på lördag och söndag kanske inte är den lösning som kroppen behöver. Dagens …

Hjärtmuskelsjukdom har fördubblats på 20 år
De senaste 20 åren har fallen av allvarliga hjärtmuskelsjukdomar fördubblats i Sverige och överdödligheten är stor. Allt fler svenskar får hjärtsjukdomen kardiomyopati, som är ett samlingsnamn för sjukdomar i hjärtmuskeln och kan leda till hjärtsvikt, rytmrubbningar och i vissa fall plötslig död. En ny svensk studie visar att diagnoserna har mer än fördubblats på 20 …

Läkemedel som kan hjälpa ALS-sjuka används inte i Sverige
Ett nytt läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet vid ALS har gett patienter hopp, men det är inte tillgängligt i Sverige. ALS orsakas av att motorneuroner, nervceller som styr våra viljestyrda muskler, bryts ned och dör, vilket leder till muskelförtvining och förlamning. Medellivslängden efter diagnos är två till fem år, det är färre än 10 procent …
Ett långt liv sitter i generna, men fem år står på spel. En studie visar att det som flyttar fram gränsen för hur länge vi lever är att leva friskt och tänka på vad vi äter.
Studien visar att hur länge vi lever styrs mer av våra gener än vi tidigare trott, men att vår livsstil ändå kan hjälpa oss att leva flera år längre.
Enligt resultaten i studien står genetiken för över hälften av skillnaderna i människors livslängd, vilket är ungefär dubbelt så mycket som tidigare uppskattats.
Morten Scheibye-Knudsen är lektor vid Institutionen för cellulär och molekylär medicin vid Köpenhamns universitet. Han har över 15 års erfarenhet inom åldersforskning, det skriver I Form.
Enligt sin födelseattest är han 45 år, men hans biologiska ålder, som visar på kroppens fysiologiska tillstånd, är för närvarande 36. Här är åtta saker han gör för att leva längre.
Mörk choklad
Flera gånger i veckan äter han mörk choklad, ungefär en halv chokladkaka, men han säger att han borde vara mer konsekvent och äta 50–70 gram om dagen.
Mörk choklad innehåller växtbaserade molekyler som skyddar mot cellskador, så kallade polyfenoler.
Han äter också mycket nötter för de innehåller många nyttiga fettsyror och mycket protein.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Mycket grönsaker
Morten Scheibye-Knudsen äter sällan rött och processat kött eftersom forskning visar att vi lever längre om vi får i oss våra proteiner från grönsaker.
Av den anledningen äter han generellt mycket grönsaker och nästan bara sådant som är ekologiskt.
Dagens PS har tidigare skrivit om en studie som visar att en kost byggd på ultraprocessade livsmedel kan leda till högre biologisk ålder än den faktiska.
Kaffe
Morten Scheibye-Knudsen dricker ungefär fem koppar kaffe varje dag och de flesta har han ingen mjölk i eftersom han fastar 16 timmar om dygnet.
Han tycker att det är lite roligt med kaffe eftersom det, enligt honom, är ett av de njutningsmedel som faktiskt minskar risken för åldersrelaterade sjukdomar, exempelvid hjärt-kärlsjukdomar och demens.
Han påtalar att det dock räcker med två koppar om dagen och förklarar att han brukar sluta med kaffe vid 14-tiden, annars kan han inte sova.
Fasta
Som redan nämnts fastar Morten Scheibye-Knudsen 16 timmar per dygn, han äter sin sista måltid vid 20-tiden, sen börjar han inte äta igen förrän klockan 12 nästa dag.
Han berättar att han på helgerna oftast äter frukost med familjen, så han är inte rigid med tiden, men han har fastat i tio år och säger att han märker att allt går lite långsammare de dagar han äter frukost.
”Det finns faktiskt gammal forskning som visar att fasta kan ge förlängd livslängd hos möss. Sedan dess har vi också testat det på människor, och vi håller nu på att rekrytera äldre personer till ett försök”, säger han till I Form.
Sömn
Morten Scheibye-Knudsen berättar att han prioriterar sin sömn högt och att han försöker sova åtta timmar varje natt.
Han går oftast och lägger mig i rimlig tid och tror att det kan bero på att han använder mindre tid framför skärmar än de flesta.
Dessutom har de ingen tv i familjen så tiden han sparar genom att inte sitta framför en tv använder han till att gå och lägga sig tidigare.
Träning
Morten Scheibye-Knudsen tränar också, han cyklar till och från jobbet, det blir ungefär tio kilometer per dag. Han menar att han också styrketränar lite genom att bära runt på sina barn.
Han tycker dock inte att han tränar tillräckligt och säger att han skulle kunna bli bättre på det eftersom det är särskilt viktigt med styrketräning.
Han påminner om att ju äldre vi blir, desto viktigare är det för oss att bygga muskler.
Kosttillskott
Morten Scheibye-Knudsen tar NR, nikotinamidribosid, en form av vitamin B3, som kosttillskott eftersom det ökar mängden av ämnet NAD+ i blodet.
NAD+ är en molekyl som sjunker med åldern, vilket kan leda till åldersrelaterade tillstånd och sjukdomar.
”Jag har tagit det i 7–8 år, men det är experimentellt och industrin runt det är oreglerad, så jag vill inte rekommendera det till andra”, säger han till I Form.
Han berättar att hansmamma dog i Alzheimers sjukdom och hans pappa dog i Parkinsons, så han försöker rusta sig mot sådana sjukdomar.
Diabetesläkemedel
Morten Scheibye-Knudsen tar också diabetesläkemedlet Metformin i en låg, förebyggande dos.
”Jag har till exempel varit med i en studie som visade att det ökar livslängden hos möss. Det sänker blodsockernivån, och att hålla ett lågt blodsocker är sannolikt nyttigt för oss och kan också ha en effekt på normalt åldrande”, säger han till I Form.
Han tillägger att det är helt experimentellt, så han vill inte rekommendera andra att ta detta läkemedel, men han tror att vi i framtiden kommer använda läkemedel mer förebyggande än vi gör idag.
Läs mer på E55: Råd till kvinnor – för ett långt liv
Läs mer på Dagens PS: Svenska gapet skenar – rika lever över tio år längre
Läs mer på Realtid: Åldrande kan skapa en jättemarknad: ”Ökad efterfrågan”

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Extrautrustad med smarta funktioner och nya detaljer. Elegant och modernt uttryck med ett omfattande exteriörpaket. Läs mer om ID.4 Pro Sweden Olympic Edition här!
Senaste nytt

Ny prognos om pensionsgasen – pensionärernas extra pengar kan utebli

Tre tips från en pensionär till blivande pensionärer

Åldersforskarens egna knep för längre liv

Miljontals svenskar gör samma pensionsmiss varje år – påverkar framtida utbetalning
