Hur gammal du är behöver inte vara samma sak som hur gammal din hjärna ser ut. När forskare undersökte hjärnan hos 27 500 personer syntes ett tydligt samband med hur de sov. Skillnaden kunde motsvara ett helt års extra åldrande.


Sömn har länge kopplats till hjärnans hälsa och risken för kognitiv försämring. Även andra vardagsvanor har betydelse, och det finns flera sätt att träna och skydda hjärnan när vi blir äldre.
Nu visar en omfattande studie från Karolinska Institutet hur tydligt sömnvanorna också kan avspeglas i hjärnans biologiska ålder.
Forskarna analyserade 27 500 medelålders och äldre deltagare i den brittiska databasen UK Biobank. Med hjälp av magnetkamerabilder och maskininlärning uppskattades hjärnans biologiska ålder utifrån över tusen olika mått. Resultatet publicerades i den vetenskapliga tidskriften eBioMedicine.
Ett steg sämre sömn gav ett halvår äldre hjärna
Skillnaden blev tydlig när forskarna jämförde deltagarnas sömnvanor med deras faktiska ålder. För varje steg nedåt på forskarnas femgradiga sömnskala ökade skillnaden mellan hjärnans biologiska och kronologiska ålder med ungefär ett halvår.
Personerna med medelgod sömn hade hjärnor som i genomsnitt såg 0,62 år äldre ut än de själva var. För gruppen med dålig sömn var skillnaden 0,99 år.
”Vi såg att varje poängs minskning i sömnkvalitet motsvarade en ökning av hjärnans ålder med cirka ett halvår”, säger Abigail Dove, forskare vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien, till KI.
Det betyder inte att några dåliga nätter gör hjärnan ett år äldre. Forskarna undersökte deltagarnas samlade sömnmönster och fann ett statistiskt samband mellan sämre sömn och en hjärna som såg biologiskt äldre ut.
Fem sömnvanor avgjorde poängen
Forskarna tittade inte bara på hur många timmar deltagarna sov. Fem olika delar av sömnen vägdes samman, vilket innebär att den som ligger åtta timmar i sängen inte automatiskt hamnar i gruppen med bäst sömn.
En poäng gavs för var och en av de sömnvanor som i studien klassades som hälsosamma:
1. Sova sju till åtta timmar per dygn
Det var den sömntid som räknades som hälsosam i forskarnas modell. Både kortare och längre sömn hamnade utanför kriteriet.
2. Vara mer morgonmänniska än kvällsmänniska
Dygnsrytmen ingick i bedömningen. Att beskriva sig som morgonmänniska räknades som en hälsosam sömnfaktor i just den här studien.
3. Inte ha återkommande sömnsvårigheter
Deltagarna fick uppge om de hade problem med att somna eller vaknade under natten. Frånvaro av sådana besvär gav högre sömnpoäng.
4. Inte snarka
Även självrapporterad snarkning ingick i forskarnas bedömning. Den som uppgav att den inte snarkade fick en poäng.
5. Inte vara överdrivet trött på dagen
Dagtrötthet var den femte faktorn. Att kunna hålla sig vaken och inte regelbundet känna behov av att sova på dagen räknades till det hälsosamma sömnmönstret.
Fyra eller fem poäng klassades som god sömn, två eller tre som medelgod och noll eller en poäng som dålig sömn.
Läs mer: Sömnfasen som är viktigast för att minska risken för demens – E55
Inflammation kan vara en del av förklaringen
Forskarna ville också förstå varför sömnen skulle kunna hänga samman med hur snabbt hjärnan åldras. En möjlig pusselbit hittades i deltagarnas blod, där flera markörer användes för att mäta låggradig inflammation i kroppen.
Analyserna visade att inflammation kunde förklara drygt 10 procent av sambandet mellan dålig sömn och högre biologisk hjärnålder.
Enligt forskarna kan det finnas fler möjliga förklaringar. Sömn är bland annat kopplad till hjärnans system för att göra sig av med restprodukter, samtidigt som dålig sömn kan påverka hjärtat och blodkärlen negativt.
Studien visar däremot inte att inflammation ensam orsakar hjärnans åldrande.
Sömn går inte att optimera perfekt
Resultaten betyder inte heller att alla behöver börja jaga en perfekt nattsömn. Abigail Dove betonar i Illustrerad Vetenskap att sömnen påverkas av många faktorer som vi inte alltid kan kontrollera, från livsfaser och arbetstider till kroppens behov av återhämtning.
Det finns dessutom stora individuella skillnader. Forskarna bakom studien framhåller att sömnuppgifterna var självrapporterade och att resultaten visar ett samband, inte att dålig sömn bevisligen orsakar ett snabbare biologiskt åldrande av hjärnan.
Det behövs därför fler studier för att avgöra om förbättrade sömnvanor faktiskt kan bromsa hjärnans åldrande och skydda den kognitiva hälsan på längre sikt.
Men studien pekar samtidigt ut något som skiljer sömnen från många andra faktorer bakom åldrande: Våra sömnvanor går åtminstone delvis att påverka.
Källor: Illustrerad Vetenskap, nummer 15 2026, UK Biobank, eBioMedicine, Länk till Originalstudien
Läs även: Förlorade synen av Wegovy, nu får han miljoner: ”Hade kunnat få dubbelt” – E55

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Senaste nytt

Dålig sömn kan åldra hjärnan i förtid, fem vanor gör skillnad

Dolly Parton lämnar 4 miljarder efter sig, men vem får pengarna?

Bostaden blir allt dyrare, politiken kan driva upp priset

Högsta inflationen på tre år – höjd ränta väntar
