Klimakteriet har blivit säljbart – men också pratbart

Artiklar om klimakteriet

Anna Sofia Lundgren har tittat på hur skriverier om klimakteriet har förändrats under de senaste årtiondena och sett en dramatisk ökning. På 1980-talet hittade hon några få artiklar och sedan 2018 har hon hittat cirka 1 000 artiklar om året.

Hon säger att det var en dramatisk uppgång av texter med klimakteriefokus under 1990-talet och att det exploderade för några år sedan, med poddar och stora konton i sociala medier.

Ibland har den här förändringen beskrivits som klimakterievändningen.

Ökad marknad

Det här skiftet har gjort att även marknaden för klimakterieprodukter har ökat, enligt siffror från 2022 beräknas den globala marknaden för klimakteriet vara värd cirka 20 miljarder dollar, vilket i dag motsvarar drygt 180 miljarder kronor.

Anna Sofia Lundgren säger att aktörer ständigt hittar nya områden där prefixet klimakteriet görs säljbart.

Marknaden har kritiserats för att utnyttja människor i en känslig situation och det är kanske därför företag i sin reklam använder ett tydligt narrativ om att de står på kvinnors sida.

Ett vanligt knep är att nämna att det har varit tabu att prata om klimakteriet, men att företaget bakom reklamen nu vill ändra på det. 

För att bevisföra företagets produkt och tjänster med vetenskap lutar sig klimakteriereklamen ofta mot en biomedicinsk beskrivning, gärna med en liten graf, och oavsett vad som säljs nämns hormonnivåerna, även om det bara handlar om en hudkräm.

Självhjälp och jämställdhet

Anna Sofia Lundgren menar att intresset för klimakteriet ingår i ett bredare intresse för en självhjälpskultur, men att det också kan relateras till en rörelse mot jämställdhet inom hälsa.

”När klimakteriet relateras till de här processerna så får det en särskild kraft, det blir en jämställdhetsfråga och en rättighetsfråga, som det inte varit tidigare. Det visar hur uppmärksammandet av klimakteriet synliggör kroppen som politisk och en del av kulturella maktprocesser. Att kroppen är helt genomsyrad av kulturella föreställningar om vad som till exempel är ’naturligt’ eller ’kvinnligt'”, säger hon på Umeå universitets webb.

Det kan ses som positivt att det skapas varor och tjänster som hjälper kvinnor i klimakteriet och att marknaden bidrar till att klimakteriet blir mer synligt.

Många får väldigt svåra symtom och behöver både stöd och behandlingar varför Anna Sofia Lundgren tror att en del av produkterna kan vara till hjälp.

Hon säger att pratbarhet också är ett villkor för att kunna ställa krav och reklamen bidrar till pratbarheten.

Förstärker en norm

”Ur ett etnologiskt perspektiv är det intressant att undersöka vad det då är som ’kvinnor saknar’, eller som marknaden får oss att önska. Och då ser vi, kanske föga förvånande, att det inte alls bara handlar om att slippa värk, sömnsvårigheter och vallningar. Annonserna handlar i hög grad även om hur vi kan konsumera oss feminina och ungdomliga. Det förstärker en norm om hur kvinnor ska vara, hur de ska se ut och vad de bör göra något åt. Reklamen säljer också en tydlig oro för kvinnligt åldrande”, säger Anna Sofia Lundgren på Umeå universitets webb.  

Hon säger vidare att det framförallt är berättelser om att klimakteriet gör dig sjuk som kommer fram i reklamen, men även att klimakterieprodukter är frigörande, som att det går att konsumera sig frisk och indirekt berättar reklamer att du somkonsument har ett ansvar för att göra det.

Hon tycker att det som saknas i reklamen är en acceptans av de förändringar som klimakteriet innebär, och att inte se förändringarna som något som behöver åtgärdas, men det är ett perspektiv som inte säljer klimakterieprodukter.

Läs mer på E55: ”Klimakteriekompetens” höjde produktiviteten på jobbet

Läs mer på dagens PS: Vanligaste symtomet under klimakteriet – oväntat