70 år kanske inte är max – pensionsåldern fortsätter upp

Ett längre arbetsliv kräver mer än en högre siffra

Möjligheten att arbeta längre ser långt ifrån likadan ut för alla.

Den som har ett mindre fysiskt krävande arbete och god hälsa kan ha helt andra förutsättningar att fortsätta högre upp i åldrarna än den som har arbetat ett helt yrkesliv inom exempelvis bygg, industri eller omsorg.

Ett alternativ kan vara att gå ned i arbetstid under de sista arbetsåren. Men det valet kan också påverka ekonomin. Den som går ned i arbetstid före pensionen kan påverka både lönen här och nu och den framtida pensionen.

Sverige går redan mot 70 år – och mer

I Sverige infördes riktåldern i pensionssystemet 2026. Den är tänkt att följa utvecklingen av medellivslängden och används för att anpassa flera av pensionssystemets åldersgränser.

Riktåldern är inte en ålder då du måste sluta arbeta. Däremot påverkar den bland annat när olika delar av pensionens grundskydd kan börja betalas ut.

För personer födda 1960–1965 är riktåldern fastställd till 67 år. Även för 2032 har regeringen fastställt riktåldern till 67 år.

För personer födda 1966 och senare handlar det däremot om prognoser som kan förändras.

Pensionsmyndighetens senaste prognos ser ut så här:

Det betyder alltså att 70 år inte är någon övre gräns i dagens prognoser. För de yngsta årskullarna som Pensionsmyndigheten redovisar är riktåldern redan beräknad till 71 år.

Det är samtidigt viktigt att skilja på fastställd riktålder och prognos. Prognoserna bygger på hur medellivslängden väntas utvecklas och räknas om varje år. De kan därför både höjas och sänkas innan de slutligen fastställs.

Riktåldern påverkar mer än pensionsdagen

Riktåldern bestämmer inte när du måste gå i pension, men den påverkar flera viktiga åldersgränser. Den har bland annat betydelse för när du kan få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg. Den påverkar också hur tidigt inkomstpension och premiepension kan börja tas ut.

För de flesta årskullar är den tidigaste uttagsåldern kopplad till riktåldern. Men eftersom reglerna har ändrats stegvis finns övergångsregler, vilket gör att den exakta åldern beror på när du är född.

Den som börjar ta ut pension tidigt får normalt ett lägre månadsbelopp än den som väntar. Pensionen ska då betalas ut under fler år, samtidigt som den som fortsätter arbeta normalt fortsätter att tjäna in pension.

Pensionsmyndigheten räknar med att ett extra år med heltidsarbete efter 67 års ålder kan ge omkring 1 900–2 300 kronor mer i pension per månad före skatt resten av livet. Hur stor skillnaden faktiskt blir beror bland annat på lön, tjänstepension och hur den övriga pensionen ser ut.

Alla kan inte jobba längre

Här finns också en av de stora konflikterna när pensionsåldrarna stiger. Att människor i genomsnitt lever längre innebär inte automatiskt att alla har samma möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden. Pensionsmyndighetens statistik visar tydliga skillnader mellan olika yrkesgrupper när det gäller hur länge människor arbetar.

När riktåldern flyttas upp blir därför frågan större än själva pensionssystemet.

Det handlar inte bara om vilken ålder som krävs för att pensionerna ska räcka när vi lever längre. Arbetsmarknaden behöver också fungera för människor som förväntas arbeta högre upp i åldrarna.

Källor: Pensionsmyndigheten: Riktålder för allmän pension samt Pensionsåldrar och arbetslivets längd 2026, Regeringen: Riktåldern för pension 2032 fastställd till 67 år, Varma: Förändringar av pensionsåldrar och pensionsregler, Talouselämä

Läs mer: Nationalekonom: Höjd riktålder är ingen mirakellösning – E55

_ANNONS