E55

80 kan vara det nya 60 – forskarna pekar ut vad som gör skillnad

äldre åldrande
Dagens äldre utmanar gamla föreställningar om åldrande. Forskare pekar ut flera faktorer som kan göra skillnad även efter 60. Foto: Unsplash
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén
Uppdaterad: 18 aug. 2026Publicerad: 18 aug. 2026

Att bli äldre behöver inte betyda att livet blir mindre aktivt. Dagens äldre generation utmanar gamla föreställningar om vad som händer efter 70 och 80, och forskningen pekar på flera faktorer som kan ha betydelse för hur vi åldras.

ANNONS
ANNONS

Förändringen syns även i Sverige där andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor på äldreboende har minskat jämfört med för tio år sedan.

Men vad är det som gör att vissa människor fortsätter att leva aktiva liv långt upp i åren? Den frågan har Svenska Dagbladet ställt till flera forskare, däribland Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet och en av världens ledande forskare inom demensprevention.

Hon lyfter bland annat fram engagemang och känslan av sammanhang. Men forskningen visar också att det finns fler delar av åldrandet som går att påverka än vad man tidigare trott.

Åldrandet går att påverka

Hög ålder är fortfarande en av de viktigaste riskfaktorerna för flera sjukdomar. Det går inte att förändra. Däremot har forskningen under senare år gett en tydligare bild av vilka andra faktorer som kan påverka hur hjärnan och kroppen klarar åldrandet.

I juli 2026 presenterade Världshälsoorganisationen WHO nya riktlinjer för att minska risken för kognitiv svikt och demens. Forskare vid Karolinska Institutet, däribland Miia Kivipelto, har medverkat i arbetet.

WHO pekar på en rad faktorer som går att påverka, däribland fysisk inaktivitet, rökning, högt blodtryck, diabetes och social isolering.

Det betyder inte att demens eller andra åldersrelaterade sjukdomar går att välja bort genom att leva ”rätt”. Ålder, ärftlighet och andra faktorer spelar fortfarande stor roll. Men forskningen visar att levnadsvanor och hälsa under livet kan påverka risken.

ANNONS

Flera saker tillsammans gav resultat

ANNONS

En viktig pusselbit kommer från den så kallade FINGER-studien. Där deltog 1 260 personer mellan 60 och 77 år som hade förhöjd risk för kognitiv svikt. I stället för att undersöka effekten av en enda vana kombinerade forskarna flera insatser.

Deltagarna fick stöd kring kost och fysisk aktivitet, kognitiv träning och kontroll av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Sociala aktiviteter ingick också i programmet.

Efter två år hade gruppen som fått det mer omfattande programmet bättre resultat för den samlade kognitiva förmågan än kontrollgruppen.

Det är inte för sent efter 60

Här finns kanske artikelns mest intressanta besked för den som själv börjar komma upp i åren. Deltagarna i FINGER-studien var inte 30-åringar som följdes genom livet. De var 60 till 77 år när studien startade. Resultaten ger därmed stöd för att åtgärder riktade mot flera riskfaktorer kan ha betydelse även senare i livet.

Det handlar heller inte om någon enskild mirakelvana. Forskningen pekar snarare mot kombinationen av att fortsätta röra på sig, använda hjärnan, ta hand om hjärt-kärlhälsan och behålla sociala sammanhang.

”80 är det nya 60” är förstås en förenkling. Men bakom uttrycket finns en mer intressant förändring: Ålder behöver inte innebära att möjligheten att påverka den egna hälsan är förbi.

Läs mer: Tre sätt att träna och skydda din hjärna när du åldras – E55

ANNONS

ANNONS

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS