När hälsan sviktar kan hoppet minska. Men experter menar att mening, små mål och rätt stöd kan stärka livsglädjen. Även sent i livet.


Mest läst i kategorin
När hälsan sviktar och vardagen förändras kan det bli svårt att känna motivation och framtidstro. För många äldre leder sjukdom, nedsatt rörlighet eller ensamhet till känslor av hopplöshet, isolering och minskad livsglädje.
Men enligt experter finns det sätt att behålla både mening och drivkraft. Även när livet inte blev som man tänkt sig, berättar care.com.
Riskerna kommer med åren
”Vi behöver alla känna att våra liv har ett syfte. Motivation skapar mening, stärker relationer och bidrar till självkänsla och egenvärde”, säger Iris Waichler, legitimerad klinisk socialarbetare och författare till boken Role Reversal: How to Take Care of Yourself and Your Aging Parents.
Med stigande ålder ökar risken för medicinska problem, rörelsehinder, ensamhet, psykisk ohälsa och kognitiva svårigheter. Förändringarna kan påverka självständigheten och skapa en känsla av att ha förlorat en del av sin identitet.
Läs mer: Det tysta tidiga tecknet på Parkinsons sjukdom (E55)
”När viktiga aktiviteter försvinner kan människor känna att de tappar fotfästet i vem de är”, säger Amanda Cooper, universitetslektor i kommunikation vid University of Connecticut, som forskar om livsövergångar och åldrande.
Osäkerheten inför framtiden väcker ofta frågor: Hur kommer mitt liv att förändras? Kan jag bo kvar hemma? Kommer jag att klara mig själv? Enligt Iris Waichler är degenerativa sjukdomar som demens eller Parkinsons särskilt skrämmande eftersom försämringen är ofrånkomlig.
Senaste nytt
Att vara en ”börda”
Många äldre brottas också med känslan av att vara till besvär för sina närstående.
”Ordet ”börda” dyker upp gång på gång”, säger gerontologen Amy D’Aprix, grundare av LifeBridge Strategies. Många lider i tysthet för att de inte vill oroa andra.
Denna rädsla kan leda till isolering och förstärka känslor av skam och nedstämdhet, trots att behov av stöd är en naturlig del av livet.
Enligt Amy D’Aprix handlar motivation ofta om att återfå en känsla av kontroll och att se små framsteg. Hon rekommenderar att dela upp stora mål i mindre, hanterbara steg. Hon nämner som exempel en kort promenad några gånger i veckan.
Läs mer: Bakterien som kan spridas lika snabbt som pandemisk influensa (E55)
Det är också viktigt att äldre själva får sätta sina mål, snarare än att de bestäms av läkare eller anhöriga. Att fortsätta med meningsfulla aktiviteter, som trädgårdsskötsel, föreningsliv, kontakt med barnbarn eller ideellt engagemang, kan bidra till ökad livskvalitet.
För familj och vänner är lyhördhet avgörande. Aktivt lyssnande, öppna frågor och respekt för den äldres känslor kan göra stor skillnad.
”Att verkligen lyssna, utan att direkt komma med lösningar, skapar trygghet och öppnar för stöd”, säger Amy D’Aprix.
Tecken att hålla koll på
Att bekräfta den äldres identitet är också centralt. En person som inte längre kan utöva sin hobby på samma sätt kan ofta hitta nya former för sitt intresse.
Om nedstämdhet, isolering eller hopplöshet blir långvarig kan professionellt stöd behövas. Tecken att vara uppmärksam på är minskat intresse för tidigare aktiviteter, svårigheter i vardagen och uttalanden som ”det finns ingen mening längre”.
”Vänta inte tills det blir en kris. Tidiga insatser ger nästan alltid bättre resultat”, säger Amy D’Aprix.
Psykiskt och emotionellt välbefinnande är lika viktigt som den fysiska hälsan. Även sent i livet.











