Bitcoin har gått från teknisk nisch till omdebatterad tillgång i finansvärlden. I Ekdals Perspektiv möter Lennart Ekdal Gustav Buder, Nordenchef på kryptobörsen Bybit, i ett samtal om pengar, risk, digitala kontanter och varför kryptovalutor fortfarande väcker både nyfikenhet och skepsis.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Lennart Ekdal börjar där många tittare sannolikt befinner sig. Kryptovalutor är ett ämne som väcker både fascination och huvudvärk. För den som är van vid lönekonto, bankkort, kontanter och fonder kan bitcoin kännas som något som svävar i ett digitalt moln.
Gustav Buder, Nordenchef på Bybit, medger att tröskeln är hög.
”Det är komplext. Och svårt kanske att greppa för att det är digitalt”, säger han.
Han jämför utvecklingen med internet. Även internet var till en början svårt att förstå för många. I dag är det en självklar del av vardagen. Buder menar att kryptovalutor befinner sig i en liknande fas där tekniken ännu inte är fullt begriplig för alla, men där acceptansen gradvis ökar.
”Jag skulle nästan säga att det är en värderingsfråga i mångt och mycket”, säger han.
När Ekdal ber honom förklara grunden i kryptovalutor hamnar samtalet snabbt i blockkedjetekniken. Det är där många lyssnare riskerar att tappa tråden, något Ekdal också påpekar direkt.
Buder beskriver blockkedjan som ett sätt att säkerställa att en transaktion är sann utan att en bank eller stat behöver stå som garant. I det traditionella banksystemet bygger digitala överföringar på att banker och system stämmer av sina balansräkningar mot varandra. I kryptosystemet sker verifieringen i själva nätverket.
”Det är ett sätt att säkerställa att en transaktion är sann”, säger Buder.
Det är också där han ser den stora skillnaden mot vanliga digitala pengar. En bitcoin kan skickas från en digital plånbok till en annan utan att en bank behöver godkänna överföringen. För förespråkarna är det kärnan i tekniken. För skeptikerna är det just frånvaron av traditionella garantier som skapar oro.
Ett av Buders huvudargument handlar om knapphet. Det kommer aldrig att finnas fler än 21 miljoner bitcoin. Det är en av de stora skillnaderna mot vanliga valutor, där centralbanker och regeringar kan påverka penningmängden.
”Antalet bitcoin som någonsin kommer finnas är 21 miljoner. Det kommer aldrig att öka”, säger han.
Buder jämför bitcoin med guld, men i digital form. Tanken är att en begränsad tillgång kan fungera som skydd när traditionella valutor tappar köpkraft. Han menar att mycket av bitcoins uppgång kan förstås i relation till att värdet på vanliga valutor urholkas över tid.
Ekdal pressar honom på om kryptovalutor i praktiken inte mest blivit spekulation, ett sätt att tjäna pengar på pengar. Buder håller inte med.
”Jag skulle säga att det är en hedge mot det här systemet just nu som vi lever i”, säger han.
Det är ändå svårt att komma runt volatiliteten. Bitcoin har under sin historia rört sig kraftigt både uppåt och nedåt. För den som köper vid fel tillfälle kan nedgångarna bli brutala.
Buder menar att svängningarna minskar i takt med att marknaden blir större, men han förnekar inte att riskerna finns. Hans syn är att den som köper bitcoin måste tänka långsiktigt.
”Om du vill köpa bitcoin så ska du tänka plus fyra år”, säger han.
Det är ett viktigt besked för sparare. Kryptovalutor bör inte behandlas som ett snabbt klipp eller en kortsiktig chansning, enligt Buder. Han beskriver det snarare som en tillgång som kräver tålamod, strategi och förståelse för att värdet kan röra sig kraftigt under resans gång.
”Man ska ju inte ge sig in i någonting 100 procent bara för att det är nytt och häftigt”, säger han.
En av de mer vardagsnära frågorna i samtalet handlar om kontanternas tillbakagång. När allt fler betalningar sker via kort, appar och banker minskar möjligheten att hålla pengar utanför banksystemet.
Buder menar att kryptovalutor kan fylla en del av det tomrummet.
”Kryptovalutor är en ny digital kontantlösning”, säger han.
Han beskriver vanliga bankpengar som en fordran på banken. Kontanter är i stället en fordran på centralbanken. Kryptovalutor, menar han, ger användaren möjlighet att äga en digital tillgång direkt på sin egen balansräkning.
Det är ett resonemang som lär dela publiken. För vissa låter det som ökad frihet. För andra låter det som ökad risk. Men i takt med att kontanter används allt mer sällan blir frågan om vem som egentligen kontrollerar våra digitala pengar allt mer relevant.
Krypto har också ett problematiskt rykte. Bedrägerier, hackerattacker, penningtvätt och spekulationsbubblor har präglat delar av branschens historia. Ekdal frågar om det är ett problem för Bybit.
Buder menar att ny teknik ofta lockar både innovatörer och mindre nogräknade aktörer. Han jämför med internets tidiga utveckling, där även kriminella och gråzoner snabbt hittade nya möjligheter.
”All ny teknik skapar ju såklart nya möjligheter att attrahera också lyckosökare”, säger han.
Han framhåller samtidigt att blockkedjan gör transaktioner spårbara på ett sätt som traditionella system inte alltid är. Men branschens förtroendefråga finns kvar. Bybit har själv drabbats av en hackincident, något Buder beskriver som ett test av bolagets säkerhet och kundmedel.
”Vi fick en klassisk bank run effekt av den hackincidenten”, säger han.
Enligt Buder kunde alla uttag hanteras inom ett dygn. Han beskriver händelsen som smärtsam men lärorik för bolaget och branschen.
Samtalet rör sig också mot Bybits sponsorskap av Stockholm Open. Där finns en intressant konfliktlinje. Finansmannen Christer Gardell, som engagerat sig stort i svensk tennis, har tidigare varit starkt kritisk mot krypto.
Buder säger att han gärna skulle möta Gardell i ett samtal eller en debatt.
”Han får jättegärna komma till min podcast”, säger han.
Han ser Gardells skepsis som typisk för hur delar av det finansiella etablissemanget länge sett på bitcoin. Enligt Buder håller den bilden på att förändras. Han menar att fler kapitalförvaltare i dag ser bitcoin som en möjlig del av en bredare portfölj.
Det betyder inte att frågan är avgjord. För många svenskar är krypto fortfarande förknippat med osäkerhet, tekniska hinder och rädsla för att inte förstå vad man köper.
Mot slutet återvänder Ekdal till den fråga som är mest relevant för många E55 läsare: Hur ska man tänka som sparare?
Buder argumenterar för att bitcoin kan fungera som ett komplement i en portfölj, inte som något man går in i helt och hållet. Han talar om successiv allokering och långsiktighet snarare än snabba klipp.
”Jag skulle nog allokera successivt lite mer och mer över tid och sätta en strategi för det”, säger han.
Det är kanske också där samtalet landar. Kryptovalutor är inte längre bara ett fenomen för teknikintresserade entusiaster. De har tagit plats i finansvärlden och kommer sannolikt att fortsätta diskuteras när kontanter försvinner, valutor svänger och fler söker alternativ till traditionella tillgångar.
Men just därför behövs också mer kunskap, tydligare riskförståelse och mindre förenklade sanningar. Bitcoin kan vara en del av framtidens sparande. Det betyder inte att det passar alla, eller att riskerna har försvunnit.
EKDALS PERSPEKTIV SPONSRAS AV
Läs även: Det här kan avgöra din ekonomi efter skilsmässan – E55
ANNONS
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
